Rensar bort ännu fler gamla och inaktuella inlägg här på bloggen. Och hittar ett och annat minnesvärt. Som några rader i ett inlägg från Bjursås 2014. Vi var där och åkte skidor och jag såg ett bord där vi suttit två år tidigare och pratat om att bli mer aktiva människor.
 
Såhär skrev jag om det 2014:
 
En rolig sak i Bjursås är även att jag minns när vi satt vid ett av borden vid en av ankarliftarna en vårdag för snart två år sedan. Anläggningen hade stängt för säsongen och parken höll på att smälta ner inför sommaren. Vi var där och campade och cyklade runt lite. Och tog en fika vid detta bord, och pratade om och funderade kring att bli "aktivare människor". Och sedan fortsatte livet och tiden, och just då hände inte så mycket. Men nu snart två år senare har vi faktiskt blivit väldigt mycket aktivare, och planerar att fortsätta på den vägen... Med sån glädje! Jag kan bli så varm och glad bara av att tänka på allt "aktivt" och roligt vi vill göra, framförallt ute och i naturen! Vi visste inte att det skulle bli så roligt, då och där vid bordet! 
 
Nu, 2017, har ännu mera hänt. Vi är ännu mer aktiva och vi har gjort stora förändringar i livet för att kunna vara det ännu mer. Ibland går förändringar fort, ibland tar de tid. Ibland räcker det med få steg och ibland behövs det många. Hur som så är det häftigt att tänka på ögonblick längs vägen, och se att man faktiskt kommit någonstans. 
 
Bjursås för flera år sedan. 
Morgon och jag ska till jobbet och något krånglar och det är möte kl. 8 och jag får skynda mig massor och ändå kommer jag in i sista minuten. Sekunden. Och det visar sig att mötet är inställt och jag går till mitt rum och sätter mig på en stol och tänker:
 
Oj! Det är ju länge sedan jag hade så här bråttom och var tvungen att skynda mig! Vad skönt det är att slippa hålla på så här!
 
Vad har då hänt? Vad har jag gjort för att aktivt försöka tids-stressa mindre?
 
Jag jobbar mindre, jag har gått ner från 80% till 70% vilket ger mig mer marginaler i tillvaron. Både på morgnarna och annars. (Ja jag vet att det är lyx att kunna göra det. Jag vet också att jag HADE kunnat jobba mindre även under perioder då jag valt att jobba mer. Och jag tror inte att jag är ensam om det valet, även om inte alla har den valmöjligheten). 
 
Jag försöker planera in pauser och mellanrum i tillvaron.
 
Jag tränar på att inte längre vara en tidsoptimist.
 
Jag försöker vara mer observant på situationer som SKULLE kunna leda till tids-stress, och därmed undvika att hamna där om det går. Det ska jag göra ännu mer av framöver. För jag kan "halka till" och av snällhet eller gammal vana eller andra skäl säga ja eller "planera in tids-stress" innan jag hinner tänka efter ordentligt.  
 
Jag har valt bort saker vilket påverkar tillvaron i stort. Bland annat har vi ju mindre saker att ta hand om eftersom vi gjort oss av med massor, inklusive hus och trädgård. 
Det är ju svårt att vara nöjd med det egna vardagsrummet eller den egna kroppen eller solnedgången man har framför ögonen eller hela det egna livet...
 
...om man jämför det med photoshoppade och filter-redigerade alternativ i sociala medier. Där man dessutom inte ser det som inte syns. Och det är mycket som inte syns i sociala medier. De flesta visar ju upp det bästa av det mesta. Även jag själv, fast jag ska försöka skärpa mig och visa mer av det misslyckade eller mindre bra. Eller det perfekt operfekta.