Förra sommaren tillbringade jag, Matilda och maken en vecka i Säfsen medan Anton var på sitt första Snowcamp. Nu när Anton ska på Snowcamp igen passar vi därför på att tillbringa helgen innan lägret börjar i Säfsen. 
 
Programmet förra året bestod bl.a. av att cykla, geocacha, paddla och klättra i Säfsens klätterlekpark/låghöjdsbana. I år satsar vi på att klättra och cykla. Det finns många fina cykelleder i skogarna runt Säfsen men de är ganska blöta så det blir mest grusväg för oss.   
  

 
 
 
 
 
 
 
 
Vi njuter av utsikten vid skidbacken också.
I år har man tyvärr ingen downhill här- men Anton och Anders klättar upp och cyklar ner.
 
 
 Jag njuter av sitta-i-lift-känslan...
 
Att ligga i en vajande lift, titta på himlen och veta att vintern snart är här! Livet!
(Jo jag vet att jag kan vara provocerande med min nyvunna snö-kärlek...)
 
 
 
 
 
 
 Sällskap i klätterparken! 
 
 
 
 
 
  
  
 
 
 
 
Vi paddlar inte i år men ser  ett hockeylag paddla och jag försöker imponera på Matilda med att konstatera att jag i alla fall inte välte ur kanoten förra året- vilket några av hockeykillarna gör nu. Hon låter dock inte så imponerad.
 
Som tonårsmamma får man kanske nöja sig med att imponeras av sig själv, tänker jag och passar på att berömma även PT-Fias chokladbollar som jag bakat.
 
 Ha det fint på Snowcamp i år också Anton!
 
Egentligen hade vi gärna velat vara en hel vecka i Säfsen även i år men maken måste jobba och Matilda och jag är inte så sugna på att fricampa själva en hel vecka. Det finns en vintercamping i Säfsen men tyvärr hyr man än så länge inte ut några campingplatser sommartid. Inte ens enkla ställplatser. Synd, inte minst som man ser väldigt många husbilar och husvagnar passera genom byn. Och har 70 barn per vecka på Snowcamp- hela sommaren. Vi gissar att fler än Anton har familjer som är husvagnsägare och som gärna skulle passa på att ta en mini-semester i Säfsen när man redan har ett billigt boende som man kan ta med sig.
 
Förra året campade vi för 50 kronor natten på en liten camping som vandrarhemmet skötte om, nere vid en sjö. Nu har dock vandrarhemmet stängt men folk campar ändå på de få men fina platserna vid sjön så det gör vi också. Det finns toa och vatten men inte dusch och el. (Förra året kunde man duscha på vandrarhemmet.) Fricamping funkar perfekt i några dagar men lite svårare blir det om man ska bo en hel vecka. 
 
I somras besökte vi Säfsen eftersom Anton skulle på Snowcamp-läger där (med sommar-skidträning...). Vi andra "frilufsade", bl.a. genom dagliga besök i en rolig klätter-lekpark med en låghöjdsbana (som en höghöjdsbana fast på marknivå). Du kan se mer från vårt Säfsen-klättrande här
 
 
När vi kom hem skickade vi in ett medborgarförslag till vår kommun  med önskemål om en eller flera låghöjdsbanor. Extra passande eftersom vi bor i en kommun med outdoor som ett av sina profilområden. 
 
Idag fick vi post med vad vi tolkar som positivt besked, man har börjat och kommer att fortsätta undersöka möjligheterna att bygga en låghöjdsbana- eller fler- samtidigt som man utreder "outdoor-utbudet" lite bredare. 
 
 
 
Nu är det bara att hoppas! Vi vill alla klättra mer, även på hemmmaplan- och jag vill också visa barnen att man kan försöka påverka. Dock tar det ju tid, politiska processer passar inte riktigt våra rastlösa själar men den som väntar på något gott... Och som tur är så passar klättrande i klätterparker för alla åldrar...
 
 
RESA I SAMARBETE MED STENA LINE, SEMBO OCH TWINGLY SOM ÄR ARRANGÖRER FÖR BLOGGBUSSEN GOES BILSEMESTER.
 
 
Vi i vår familj har ju blivit förtjusta i klätterparker efter sommarens besök i vildmarkslekparken i Säfsen och i Sörsjöns äventyrspark i Norrköping. Och nu gör vi det igen, klättrar! I Tyskland på Bloggbussen goes bilsemester-resan. Och det är faktiskt tack vare den resan vi upptäckt detta intresse! För hade det inte varit för (att vi var lite nervösa inför) den så hade vi inte åkt till klätterparken i Norrköping för att träna lite och vi hade överhuvudtaget inte upptäckt denna fantastiska aktivitet! Som vi vill göra mera, mera!
 
Här klättar vi i klätterparken Seilgarten Prora på Tysklands största ö Rügen.
 
Jag själv har ju inte trott att jag ens KAN klättra men jag är nu helt entusiastisk över detta nya intresse! Sonen Anton och maken Anders som också klättrade i Sörsjön är lika entusiastiska och vi konstaterar att dessa tyska banor är perfekta även för nybörjare, med även lägre banor på lagom spännings- och svårighetsnivå. Dottern Matilda som inte klättrade i Sörsjön är lite skeptisk inför dagens klättring men får snart upp både fart och intresse och försvinner som en lila skepnad bland trädens grönska. 
 
Tiden går fort och vi hade gärna klättrat mer! Men! Man kan ju återvända! Och! Det finns en klätterpark TILL på Rügen! Härligt att ha mer klättrande att se fram emot!
 
Och väldigt, väldigt roligt att hitta aktiviteter som tilltalar både barn och vuxna i familjen- även när man har barn som närmar sig tonåren. Vi hoppas och tror att vi kommer att få med dem på aktiviteter som denna även de kommande åren...
 
Nedan ett bildflöde från klättringen!
Många bilder blir det när man uppfylls av stark livsglädje i en aktivitet eller på en plats!
Och det är så härligt att vara i "flow", fokuserad och närvarande här och nu. Och se barnen vara det. Och våga utmana sig själva och känna att de KAN. Mer än de tror... De också...
 
Lite nervös väntan på instruktioner...
Som vi får på tyska, men tack vare reseledaren Annabells tolkning och instruktörens konkreta exempel
lär vi oss hur vi ska göra fast det först känns galet krångligt.
 
 
Man är hela tiden säkert fast-säkrad i linan.
Det går bara att ha en karbinhake i taget öppen så en sitter alltid fast i linan.
 

 
 
 
 
 
Känslan av fullt fokus och närvaro i nuet är så härlig! Att vara i flow!
 
Det gjorde vi bra! (Matilda är försvunnen nånstans i grönskan och är därför inte med på bild...)
 
Entusiastisk nybörjar-klättrare som var skeptisk innan...
 
 Mer om våra upplevelse i Tyskland kan du läsa om i Tysklands-kategorin här på bloggen!