Du missar väl inte att följa bloggen på Facebook?

Följ gärna Bloggen Aktiva Dagar på Facebook! 
 
Förutom en del (långtifrån alla) blogginlägg kommer jag att lägga ut annat läsvärt som jag vill tipsa om och som passar bättre där än här på bloggen eller på Instagram (@aktivadagarcamilla). Jag kommer framöver även att fokusera lite mer på psykisk hälsa. Och ohälsa.
 
Vill du få uppdateringar om alla nya blogginlägg rekommenderar jag att du följer bloggen på Bloglovin!
 

#blogg100, det fria ordet och dags för en facebooka-sida för bloggen

Blogg100 går ut på att skriva (minst) ett blogginlägg om dagen i 100 dagar. Årets upplaga startade 1 mars. Jag har varit med något år tidigare men tänker inte vara med i år. Jag strävar just nu efter att minska saker som kan stressa mig och som innebär "prestation". Men jag låter mig ändå inspireras av årets Blogg100 som vill lyfta fram det fria ordet och våra rösters betydelse. 
 
För att bidra tll att sprida mina egna ord håller jag på och gör i ordning en facebook-sida för bloggen. Du hittar den om du söker på Bloggen Aktiva Dagar där. Tänker att jag där även ska dela en del läsvärda saker jag ser och vill tipsa om men som passar bättre att dela där än här. 
Bilden är från min bok #tillsammans #utanför
 

Vad ska jag jobba med nu? Och hur kommer det att påverka mitt övriga liv?

När vi bestämde oss för att  flytta till fjälls var jag beredd på att få pendla 8-9 mil enkel väg till närmaste större ort (där jag vet att det finns flera lediga jobb som jag skulle kunna söka och få). "Om man jobbar deltid och dessutom delvis kan jobba hemifrån kanske det kan funka. Då behöver man ju inte resa bort två-tre timmar om dagen varje vardag".
 
Sedan hände det helt oväntade. Ett ledigt jobb på vårdcentralen nere i byn. 9 minuters promenad från där vi bor. Jag sökte och fick jobbet. Jag ska alltså arbeta som vårdcentralspsykolog med barn, ungdomar och vuxna med oro, ångest, depressioner, kriser och annat som drabbar de flesta av oss någon gång i livet. 
 
Jag tror att detta jobb kommer att påverka och beröra mitt övriga liv mer än andra jobb jag haft. Bland annat för att jag anser det rimligt och viktigt att själv försöka "leva som jag lär". T.ex. vara fysiskt aktiv (även för att psyket mår bra av det). Våga testa att göra nya saker och göra på nya sätt även när det känns svårt och läskigt (eftersom det är så man jobbar vid många tillstånd med psykisk ohälsa). Ägna tillräckligt med tid åt återhämtning och avslappning (som är en ständig utmaning för många idag, inte minst i en trakt där arbetet är säsongsbetonat och många är egenföretagare). Tänka på och låta mig påverkas av vad mina val idag gör med mig på längre sikt (eftersom vi, inte minst vid psykisk ohälsa, gärna väljer det som känns bra på kort sikt men som inte alls gynnar oss på lång sikt). O.s.v. Det är ju inte så att dessa saker är nya för mig, men de blir ännu viktigare nu. Aktiva dagar. Aktiva val. 
 
Dessutom kommer det antagligen att vara speciellt att jobba med det jag gör på en så liten ort. Det kommer antagligen att hända att folk inte låtsas känna igen mig på Ica. Det kommer antagligen att hända att folk vill prata om sina problem med mig på Ica. Och det kommer antagligen att hända att jag träffar personer privat som jag tidigare träffat genom arbetet, och vice versa. Hur man hanterar det var även en fråga vi diskuterade på anställningsintervjun. Vilket påminner mig om hur synd det är att det fortfarande är så komplicerat, detta med psykisk ohälsa. Fast det drabbar oss alla, mer eller mindre och på ett eller annat sätt nån gång i livet.
 
 
 
1