Tankar en trött dag i veckan som var

När man har lämnat Sälen för första gången sedan vi flyttade hit vid jul.
När man är på hemväg efter en lång dag och vägen känns alltför lång och man till slut ser Kläppens backar resa sig framför en.
När man spelar Hurricane Highlife som spelades ungefär tusen gånger i våras, somras och höstas medan frågetecknen kring en eventuell flytt snurrade och snurrade och snurrade.
När man svänger in i Kläppen för att hämta sonen som åkt skidor ännu en vanlig vardag efter skolan.
När man mellanlandar i en stökig hall hemma och ser en diskmaskin som borde tömmas och en tvättmaskin som borde fyllas. 
När man blundar för det och åker vidare för att hämta maken från jobbet uppe på fjället fast man knappt orkar dra på sig jackan igen. 
När man ser lamporna från byn lysa i dalen nedanför en när man åker ner från fjället igen.
När man tänker på när vi åkte samma väg i helgen och dottern spontant uttrryckte sin glädje över att bo här.
När man, trots att man är så trött och hungrig att man nästan mår illa, känner glädjen över att ha en vardag bland fjäll. Även de dagar man inte hinner ut på fjället.