Äntligen har vi cyklat i Rörbäcksnäs!

Det är flera år sedan vi började prata om att cykla i Rörbäcksnäs utanför Sälen. Av diverse skäl har det ändå inte blivit av. Förrän idag! Nu vill vi redan cykla där igen. En tur på Byrundans 10 km gav alltså mersmak och vi ser fram emot att återvända och åka den igen och testa fler leder. Hoppas bara att det inte tar flera år innan vi lyckas med det...
 
Tyvärr har jag inte så många bilder från dagen eftersom jag mestadels var ensam i skogen, och det blir lite trist med bara skog och stigar på bilderna. De andra i familjen cyklade nämligen mycket fortare än mig. Dock kan allt inte heller fångas på bild! 
 
Som
  • Tystnaden.
  • Att cykla på smala stigar, omgiven av naturen.
  • Att våga lite till och lite mer när man cyklar över stenar och rötter och genom lera.
  • Att känna sitt hjärta pumpa och slå.
  • Fokuset. Flowet. Att vara här och nu.
  • Känslan när kroppen vill röra på sig-fast det är jobbigt.
  • Vattnets porlande när man kör över ett vattendrag.
  • Dofterna.
  • Svetten på huden.
  • Den sträva känslan i halsen av en halvt nedsvald mygga som slunkit in genom munnen som man inte lyckats hålla stängd p.g.a. andfåddhet.
  • Tankarna kring att inte vara den jag vill formmässigt- heller. Men att vilja bli det!