En av mina mest framgångsrika strategier som förälder har varit (och är) att förbereda och förvarna barnen om saker.
 
Till exempel genom att säga
-"När du har åkt tre gånger till i rutschkanan så ska vi gå hem"
när de var små eller
-"Om fem minuter är det mat så du får förbreda dig på att avsluta eller pausa det du gör i datorn"
nu när de är större. 
 
Vi har kunnat förhandla om det och det har kunnat bli fem gånger i rutchkanan eller tio minuter till maten, men vi har sluppit många bråk som jag tror att vi annars hade haft. 
 
Jag som är vuxen gillar att vara förberedd på saker. 
Jag vill hinna med att mentalt ställa in mig på saker, pausa eller avsluta det jag gör och skifta fokus.
Varför skulle inte barnen också vilja eller ha behov av det?
 
Igår skulle sonen be sin pappa filma när han gjorde några nya trick på studsmattan. Pappan höll på med något annat och jag anade att svaret skulle bli att han inte kunde, så jag förvarnade sonen om det.
-"Jo men det går säkert bra", sa han. "Jag säger åt honom en stund innan så...".
 
Hjärtat mitt, nåt vettigt har morsan skickat med dig på livets resa... 
 
 
 
Husvagnsfamiljen

Så där gör jag med, maken mindre, jag tjafsar mindre oxå, skitbra.

Åsa

känns igen...härhemma förbereder vi med att tala om hur länge det är kvar innan vi ska äta tillsammans eller när han var yngre använde vi oss av ugnsklockan...allt gick lite lättare :-)
kram Åsa

Svar: Ja en klocka som ringer är också jättebra!
aktiva dagar & lugna stunder

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress