I vintras var Anton med i en Instagram-tävling som affären Blue Tomato ordnade. Man skulle lägga ut en bild och kunde därmed vinna en höstkatalog från Blue Tomato med ett personligt omslag- i form av bilden man tävlade med. Anton tävlade och vann- och idag funderade vi över vad han hade fått för post i en platt papplåda. Inte hade väl han beställt någon bok nu? Men det var förstås katalogen! Gissa om han och vi är peppade att delta i samma tävling även nästa vinter! 
 
(Är du också peppad kan jag förvarrna om att det gäller att ha skaplig upplösning på bilden för att de ska kunna göra ett omslag av den!)
 
 
 
Det kan även tilläggas att fotot han tävlade med är från förrförra vintern. Oj så liten han ser ut jämfört med nu!
 
(Inlägget innehåller affiliate-länk)
På senaste tiden har jag (och vi) inte alls varit utomhus i den utsträckning jag vill. Jag vet egentligen inte varför, på något sätt har vi bara inte fått till det. 
 
MEN att sakna det är också något bra. Förr har jag inte saknat det på det här sättet. Om jag alls saknat det? Jag VILL alltså vara utomhus så mycket mer! Och på något sätt måste det väl gå att få till?
 
Jag saknar egentligen fler saker när jag saknar "utomhus":
Själva utomhusvistelsen. Att ta i alla intryck och andras frisk luft.
Samtalen som uppstår när man går bredvid varandra. 
Känslan när man kommer in och känner sig fräsch, fin och glad.
Känslan när man går och lägger sig efter att ha varit utomhus. Den särskilda, sköna tröttheten.