Frågor som väcker frågor

Vem tar ni kort på?
Vem filmar ni?
Varför det? 
Hur länge har du suttit där? 
 
Jag sitter i en snödriva bredvid parken i skidbacken och fotograferar mina barn 
och deras kompisar
när de flyger fram över hoppen.
Barnens pappa, min man, 
står  en bit bort och filmar.
 
Detta väcker tydligen intresse och frågor hos andra barn. 
 
Det är ju möjligt att de tror att vi fotar nån kändis.
Fast vi ser knappast ut som kändisfotografer. 
Vi ser mer ut som en mamma och en pappa. 
 
Men varför är fotograferande föräldrar i skidbacken en syn som väcker frågor? 
 
Och varför syns så få föräldrar till?
Är det likadant på andra ställen där barnen är?
Och är man verkligen DÄR om man scrollar flöden eller jobbar vid en skärm?
 
Vill man inte se vad ens barn gör? 
Vad de intresserar sig för?
Vill barnen inte bli sedda?
Eller är det just det de vill?
Bli sedda?
Vad ser föräldrarna? 
Vad uppmärksammar de?
Candy crush och vem som fått ihop det med vem i senaste avsnittet av dokusåpan? 
 
Vem har förresten genom åren sett, verkligen sett,
en del av de som nu är med i dokusåpor? 
Vill en del bli sedda till vilket pris som helst?
För att fylla tomrum?
Ser deras föräldrar dem nu? 
 
Vill vi inte alla bli sedda, bekräftade, lyssnade på?
Känna oss viktiga.
Älskade. 
Vad händer om det inte är så?
Eller inte KÄNNS då? 
 
Tankar och frågor virvlar i sick sack i snödrivan där jag sitter. 
 
Några kvällar senare är jag på en föreläsning för föräldrar som skolan ordnar. 
Om föräldraskap. 
Det är inte så många föräldrar där. 
Inte där heller. 
 
Bland annat får vi veta att föräldrar i genomsnitt pratar med sina barn fem minuter om dagen.
Fem. Minuter. 
 
Vi får inte veta hur mycket tid föräldrar i genomsnitt SER sina barn per dag. 
Verkligen SER dem. 
 
Jag är ingen expert. 
Jag gör inte allt rätt. 
Jag bråttas med tiden och allt jag vill
och får höra att jag säger "mmmmm" utan att höra vad jag säger det åt. 
 
Men fem minuter. 
Mer borde vi väl ha?
Eller? 
 


Edit: bilden är en skärmdump från mentometer-svarsalternativ på föreläsningen. Även där fanns det de som svarade mindre än 10 minuter. 
Ca 1 av 5. 
Fast det var ju inte så många på plats, som sagt.
Gratis föreläsning om Barn och föräldraskap kanske inte är så prioriterat i tidboken? 
 
 
 
5
Händelsevis

Det var det knäppaste jag hört! Och det man max kan välja är "mer än 10 minuter".
Min son pratar ju hela tiden och jag pratar hela tiden... Undrar hur jag ska räkna ut den summan....
Var hittade du den här knäppa undersökningen?

Svar: Det var inte dessa val på bilden som var med i undersökningen, de var med på mentometer-knappar på föreläsningen där undersökningen nämndes. Även där fanns det föräldrar som angav mindre än 10 minuter (när man räknar bort "tjat" och sånt). Jag tror det kan vara stor skillnad på om man har små eller stora barn. Små barn är ju "med en" nästan hela tiden. Stora barn är ju ofta upptagna med skärmar, aktiviteter och vänner. Inte lika närvarande med en. Hur fångar man då upp tid för att verkligen prata med varandra?
aktiva dagar

Lena i Wales

Mina barn är vuxna och har också egna liv.
Hur ofta pratar vuxna med sina föräldrar? Också en viktig fråga, speciellt när det gäller äldre och ensamma människor!
När barnen bodde hemma pratade vi mycket och länge. Vi var en riktig "tjötfamilj", som man skulle säja i Göteborg.

Svar: Sant, det är också en viktig fråga! Vuxna och äldre föräldrar! Och man ska ju förstås inte "över-engagera" sig i barnen heller men en del barn/ unga verkar bli lämnade ganska ensamma rätt tidigt...
aktiva dagar

Husvagnsfamiljen

Om jag ser några "skumma" föräldrar stå o fotta o filma där jag skall vara med mina barn, drar jag i väg. Är livrädd för att hamna på fb, blogg, insta, snabbchatt mm på bild. Vi gick en komet utb en gång, bättre föräldraskap, då skulle man frigöra 15 min dagligen per förälder per barn att se och vara med barnet så som barnet ville, barnet valde aktivitet. Många hade svårt för de 15 min. En bra tanke, hur mycket ser jag mina barn. Barnen vill nog bli sedda så mycket som man lärt dem att man/vi vill se dem.

Svar: Jag brukar personligen vara noga med att enbart fota de som vill bli fotade, och försöker undvika "statister"... :) Jag har också gått en föräldrautbildning, Cope. Intressant. Även där kom detta med tid tillsammans upp som ett tema. Upplevde själv att klimatet hemma blev bättre då vi hade mer tid tillsammans, tid då man verkligen var/är mentalt närvarande.
aktiva dagar

Annukka

Det är dessvärre inte alltid mina barn vill prata med mig, i synnerhet inte han som är 12. Alltså, byta några ord går bra, men han vill liksom inte berätta om saker. Får väl försöka finnas där de gånger han vill... Viktigt att mötas i vardagen!

Svar: Så är det ju också... Mina vill ju inte heller alltid prata. Men desto viktigare att man "fångar tillfällen" då möjligheter till samtal öppnar sig... Stora eller små... Tänker jag... Det är ju olika i olika åldrar hur mycket "dörren för samtal är öppen" så att säga... Men det gäller ju att se att den är öppen också, särskilt om den sällan är det så att säga... Det gäller liksom att hinna dit innan den stängs igen... Något jag själv kämpar med att hinna... :)
aktiva dagar

NorrskensLinda

Jag var också, av en slump, på en föreläsning för några veckor sedan där fokus låg på skolbarn. Vår son bara är 4 år, sambons 17 och 20 men jag tänkte att alltid lär man sig nåt. Föredragshållaren berättade precis det här att föräldrar i snitt pratar med sina barn endast några minuter om dagen och det låter ju tragiskt!
Vår sons förskola har startat en studiecirkel som heter ABC (Alla barn i centrum) och det är en förebyggande insats för familjer då BUP och andra instanser har högt tryck och får tyvärr neka förädrar då mer akuta fall dyker upp, en skrämmande utveckling! Tyvärr tänker jag att de föräldrar som sitter på föreläsningar och de föräldrar som deltar i den här typen av utbildning troligtvis inte är de som är i störst behov av informationen men förhoppningsvis lyckas man fånga upp några ändå...

Svar: Jag tror också att det är svårt att nå de "mest behövande". Dock är påminnelse om dessa saker bra för alla tror jag. Man blir lätt lite "hemmablind" för hur man har det i sin vardag. T.ex vad gäller prat-tid...
aktiva dagar