Efter stadsliv i Cambridge, Oxford, London och Gloucester är vi redo för lite lugnare tempo och beger oss norrut mot Skottland. Vårt första mål är egentligen ön Islay med sina 8 whiskeydestillerier och sin mäktiga natur. Vi kommer dock på att vi kan ta färja till Arran från Ardrossan och sedan "luffa vidare" med färja till Kintyre där färjan från Kennacraig tar oss vidare till Islay. (Det är färjebolaget Caledonian MacBrayne som trafikerar dessa öar.)
 
Karta lånad från Aboutargyll
 
Efter allt stadsliv är det som balsam för själen att kliva på färjan mot Arran och känna vinden rufsa oss i håret och havsluften fylla lungorna. Framför oss tornar Arran upp sig som en dröm insvept i lite dis. Vi spanar ivrigt efter delfiner och sälar på den ca 2 timmar långa resan eftersom vi vet att man kan få se sådana i vattnen här.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Arran är verkligen en kontrast till stadslivet. På Arran tar man det lugnt. Många åker till Arran för att vandra eller cykla. Det finns bara små samhällen. Även vägarna är små- och smala. Vi hittar fram till en liten camping vid havet och hoppas att vi fått med oss alla tillbehör till tältet- och att vi får upp det. Tältet är nämligen nytt och vi har inte testat att sätta upp det tidigare. Några dagar innan vi skulle åka hittade jag av en slump tätpinnarna som förirrat sig till ett oväntat ställe där de inte alls hörde hemma och vi är därför lite oroliga för att något mer ska vara på villovägar. Med tanke på det skotska vädret har vi investerat i ett litet vattentåligt tält- som vi även tänkt att vi ska kunna använda på vandringar framöver. Tältet heter Bergmans kompakt och är verkligen kompakt, det syns knappt alls bakom vår bil. (Det är alltså inte det stora gröna tältet på bilden nedan utan det lilla gröna alldeles bakom bilen).
 
Även en åttameters husbil väntas till campingen framåt kvällen, berättar ägaren, men den husbilen syns aldrig till. Det är möjligt att den aldrig tog sig fram på den smala vägen.
 
 
Även vid campingen brukar delfiner synas till så vi spanar ivrigt ut över havet medan vi studerar tidvattnet och njuter av livet. Campingen är en sån där mysig liten camping som vi insett är vår favorit-typ av camping. Jag ser fram emot att få somna och vakna till ljudet av vågornas brus nu när jag blivit "en sån som tältar" men dessa planer spolieras då det visar sig att någon i det gröna tältet, som alltså kom till campingen efter oss, snarkar förfärligt. Dessutom har vi ställt tältet "fel väg" så vi ligger med huvudet i nedförsbacke och känner blodet pulsera uppåt huvudet. Tältet är så litet så om man har huvudet åt andra hållet får man lite klaustrofobi och dessutom blir det väldigt varmt med fyra personer som ska försöka andas längst in i tältet. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi som drömt om att cykla i Skottland skulle inte vilja cykla på Arrans smala kurviga vägar där man lätt blir ett hinder för den övriga trafiken. Däremot tar vi en kortare vandring upp till några "stenar". Dit vägen går rakt genom en fårhage vilket innebär viss spänning då man får kryssa mellan många högar med fårskit. 
 
 
 
 
 
Mat verkar  det inte finnas så mycket mat på Arran. Bredvid campingen där vi övernattar finns dock en liten restaurang och några andra små ställen syns också till men vi är lite fundersamma över vad turisterna livnär sig på. Och "the locals".
 
 
 
 
När vi är på väg från Arran ser vi faktiskt en säl ute i havet! Den tittar på oss, simmar en bit under ytan, dyker upp igen och tittar rakt på oss, simmar en bit under rytan, dyker upp igen och tittar rakt på oss...
 
Mäktigt möte!
 
 
Fler inlägg från resan i England och Skottland hittar du i bloggens Storbrittanien-kategori.
 
Johanna

Vilka härliga bilder!! :)

Svar: Tack :)
aktiva dagar

Annukka

Där kan man nog drabbas av lappsjuka! Älskar det, hade samma känsla på Island.

Svar: Ja Island börjar helt klart hamna på topplistan bland "resmål vi vill besöka"...
aktiva dagar

FREEDOMtravel

Visst är det härligt med natur efter stadsliv!? Vi har besökt lite städer under resan, men sedan vill man koppla av i naturen! Vår husbil är 7,30 och det är lite utmanande på smala vägar ibland, men ofta kommer vi fram ;) Det där med mat förresten: Här på Sardinien har vi förstått att de lokala matbutikerna döljer sig bakom dörrar utan skyltar. Helt omöjligt för en oinvigd att hitta...

Svar: Ja jag kan tänka mig att det var lite samma läge med mat där vi var! Diskretion jämfört med vad vi är vana med hemikring... :)
aktiva dagar

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress