Resa med med tåg i Europa?

Är det någon som läser här som rest med tåg i Europa på senare år?
Verkar ju väldigt mycket krångligare att boka än flyg? 
(Dåligt med nudging för tåget...?!)
Går det ens att ta sig t.ex till nån skidort i Alperna med tåg på ett vettigt sätt? 
Och hur funkar det med Interrail, är det många tåg som man behöver köpa till platsbiljetter på? 
 
Någon som vet något? 
 
 

Nybörjarmisstag i skidbacken

Om man väl övervunnit eventuella tankefällor inför att ge sig ut i skidbacken får man försöka undvika vissa nybörjarmisstag i skidbacken.
 
 
Det är inte så vanligt att man gör misstaget att dra på sina goggles upp och ner. 
 
Ett väldigt vanligt misstag är däremot att inte åka undan eller åt sidan när man åkt av liften. Man kan se hela grupper av folk stå precis vid "avfarten" efter en lift. iften fortsätter ju gå och folk som kliver av har småningom ingenstans att ta vägen. Att zick-zacka mellan de stillastående personerna är vanskligt eftersom en del av dem plötsligt och utan förvarning börjar röra på sig, utan att se sig för.
 
 
 
 
Skidåkning

Friluftsliv vs botox

Jag börjar med att säga ursäkta till er som har en annan uppfattning, och var och en gör ju som den vill men…

 

Jag har verkligen svårt att fatta detta med botox-grejen. Och operationsgrejen. Att man ska FIXA TILL sig så himla mycket idag. Och att idealen börjar skena iväg till nån sorts… mer och mer overkliga ideal?

 

När jag var tonåring och ung vuxen kände jag mig ganska ful. Sådär som många ofta gör i tonåren. När man ska jämföra sig med alla andra och försöka passa in. Ha rätt kläder och frisyr och smink. Rätt attityd. Jag minns fortfarande hur det kändes när man träffade såna där snygga perfekta människor. Hur man liksom sjönk ihop ännu mer. När man jämförde sig med dom.

 

Och då jämförde jag mig i alla fall med ”vanliga människor”. Dottern (och sonen, men detta med att ”botoxa” och operera sig verkar i större utsträckning vara aktuellt för kvinnor än för män) som snart blir tonåringar och småningom unga vuxna ska jämföra sig med människor som är ”till-fixade” både här och där. Större läppar, mindre magar, större boobs. O.s.v. Dessutom kan ju vad som helst bli möjligt i photoshop och liknande program för foton och film. Ser vi numera någonsin reklambilder på människor som inte är rejält redigerade? Idealbilden blir vackrare och vackrare, på mer och mer konstgjord väg.

 

Fast samtidigt, vad är vackert? Är det verkligen det som är vackert och snyggt?

 

Själv tycker jag att de vackraste människorna är friluftsmänniskorna. De där människorna som ser så där vindrufsigt fräscha ut. Med den där lystern man verkar få i ansiktet efter att ha tillbringat mycket tid utomhus. Och med lite, eller mycket,  rynkor vid ögonen efter att ha tittat ut över vidder och natur. Och med en utstrålning som jag har svårt att tro att man kan photoshoppa eller botoxa sig till. Som inte ”bara” handlar om att vara vältränad, välmående eller i form efter alla timmar ute. Som mer är som att de har någon slags kraft i sig. Från naturen? Och någon slags nöjdhet.  

 

Vacker på det sättet vill jag bli. Med grått hår, friluftsrynkor, väderbiten hud- och naturens kraft i mig.

5