Lite mer från Tysklands-resan med Bloggbussen goes bilsemester:

När vi åker på Rasender Roland på den smalspåriga järnvägen på Rügen tänker jag på hur intensivt man upplever en del saker. Upplevelsen i sig behöver egentligen inte vara så märkvärdig men den blir ändå så intensiv att man känner sig extra levande. Som att alla ens sinnen skärps och man tar in en massa intryck som viskar och pulserar "Lycka- lycka- lycka"… "Livet-livet-livet"...

Och jag tänker på hur platt det blir när man ska försöker återge såna upplevelser med ord och bild. Det går ju liksom inte att ge upplevelsen, eller platsen man är på, rättvisa. Det går inte att beskriva det som uppfyller en och omsluter en och får en att ta extra djupa andetag av livet.

Som känslan i kropp och själ när tåget dunkar fram genom skogen. "Lycka-lycka-lycka". "Livet-livet-livet". Den svindlande tanken på hur mycket det finns att upptäcka i livet och på jorden. Hur många fler fantastiska platser det finns som jag ännu inte upptäckt. Den varma sköna känslan och lugnet i att vara på väg- men ändå vara så fullständigt närvarande i nuet. Solen som silar ner genom träden och genom röken från ångloket. Dunket och rytmen från tåget genom kroppen. Den varma väggen på tågvagnen bakom min rygg där jag står ute i den värmande solen. Dofter av skog, ånglok och räls. Fartvind mot huden. En helhet i kropp och själ som ord inte kan förmedla. Det måste upplevas.

(Och upplevelsen kan förstås drabba en på många platser, inte bara på ett "rasande tåg" i Tyskland även om det denna dag råkar vara just där... Och jag tänker att just sånt vill jag att mina barn ska få med sig på livets resa. Upptäckarglädje, livslust, närvaro i nuet, mod att våga upptäcka nya saker och förmåga att "fånga dagen".)

 
 Mer om våra upplevelser i Tyskland hittar du i bloggens Tysklands-kategori.
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress