Aktivitet är inte "bara roligt".
Ja det är ju roligt- men det kan vara mer än så.
Det kan hjälpa mot depression också.
Och depression drabbar ca 20% av oss
någon gång i livet.
Och då menar man "riktig" depression,
Inte bara "vanligt vardagsdepp".
Ett gäng psykologer har nyligen
lämnat bidrag till skriften
"20 saker psykologer har att säga
om att må dåligt".
Och även där lyfts (bl.a) vikten av aktivitet fram.
Är man deprimerad brukar man bli mindre aktiv.
Och därmed mer nedstämd.
Eftersom man får färre positiva intryck.
Det gäller alltså att försöka aktivera sig
trots att man inte har lust eller ork.
Klipp ur skriften som du kan
prenumerera på eller hitta som pdf på nätet:
Det finns även en behandlingsmetod
som heter beteendeaktivering
och går ut just på det.
Aktivera beteende.
Aktivitet
kan ju i det fallet bara både smått och stort.
Träffa en vän, gå på bio, ta en promenad, vad som helst som man brukat tycka om.
Att TRÄNING är bra mot depression
fortsätter man påvisa i forskningen, senast ut är detta som refereras i SvD.
Citat: Vår hypotes var att musklerna tillverkar ett ämne som har
en välgörande effekt på hjärnan.
Men vi fann egentligen det rakt motsatta:
vältränade muskler tillverkar ett enzym som renar kroppen från skadliga ämnen,
säger Jorge Ruas, en av forskarna bakom studien som publiceras
i den välrenommerade tidskriften Cell.
Jag tänker att man kan hämta inspiration från detta med aktiviter mot depression
även om man inte är deprimerad.
Att man kan vara aktiv
även i antidepressivt syfte.
För att förhindra.
Eller för att lindra vanligt hösttrötthets-vardagsdeppighet- som är nåt annat än en riktig depression.
Jag vet inte hur bevisläget och evidensen är vad gäller beteendeaktivering
vid "hösttrötthetsvardagsdepp"
men på mig själv funkar det iallafall...
Även om det kan vara lättare sagt än gjort
att vara aktiv
när höstmörkret och tröttheten sveper in.
