Vi tänker ofta ”som vi är vana att tänka”. Det är ju många gånger praktiskt, men kan ibland ställa till det för oss. Vi hamnar då i ”tankefällor”, tänker automatiska tankar som gör att vi inte ser saker som de är. Tankefällorna KAN ställa till problem eftersom de kan ”förvränga” hel­hetsbilden och göra att vi bara ser delar av en situation, vilket i sin tur kan leda till att vi missupp­fattar eller felbedömer händelser, situationer, oss själva, andra personer o.s.v.  

Alla människor går i tankefällor då och då och det är inget större problem, eller kanske inget problem alls. Men ibland kan det vara bra att bli medveten om en del tankefällor och testa att tänka på andra, alternativa sätt. Då kan vi förhindra att tankefällorna får oss att känna, handla och agera på sätt som vi annars inte skulle ha gjort. Vi kanske ser och får andra möjligheter? I många av vardagens och livets situationer…

Nedan några tankefällor exemplifierade med tankar kring skidåkande...

Jag åker ju numera skidor nerför med stor glädje och entusiasm. Det har inte alltid varit så. Nedanstående exempel på tankar och tankefällor inför att ens våga testa slalomskidor är till stor del hämtade ur mitt eget liv… (ok, lite draget till sin spets.). Där jag var för fyra år sedan… Det fanns således många argument för att INTE våga testa… (Fråga mig inte varför jag kom på att jag ändå skulle…)

Känslotänkande

Man tror att de känslor man har är fakta. Man är övertygad om att ens känslor avspeglar verkligheten, att det ”är” på samma sätt som det ”känns”.

Exempel…

  • Det känns som jag aldrig någonsin kommer att kunna lära mig åka slalom, alltså ÄR det så…
  • Det känns hopplöst, alltså ÄR det så…
  • Det känns väldigt läskigt att åka slalom, alltså ÄR det farligt… 
(Det var inte i backen på bilden jag tog mina första svängar, kanske ska tilläggas...)

 

Etikettering

Man sätter negativa etiketter på sig själv, tillvaron eller andra, istället för beskriva saker i mer objektiva termer. Man slår då fast en sorts ”överdrivna sanningar” istället för att se saker mer nyanserat och verklighetstroget.

Exempel…

  • Man tänker ”jag är en person som aldrig kan lära sig åka slalom”…
 

Tankeläsning

Man gissar vad någon tänker istället för att ta reda på hur det egentligen är. Man antar utan grund att någon tänker negativt om en själv.

Exempel…

  • Man tänker att andra tänker att man är helt knäpp som inte kan åka skidor (men ändå har klivit på dem och anmält sig till nybörjarkurs, en kursvariant som ju de facto finns även för vuxna och vem skulle egentligen gå på dem om inte nybörjare?)…
  • Man tänker att skidläraren tycker att man är ett hopplöst fall…
  • Man tänker att folk nere på afterskin skrattar ihjäl sig åt en eller iallafall pekar och pratar om en när man rullar nerför backen i en växande snöboll… eller i alla fall ramlar… 
 
 
Diskvalificering av det positiva, kikarpersektiv.

Man bortser från det som är positivt, tänker att det räknas inte. Eller så lägger man märke till det negativa och ”hakar fast” vid det. Man kan då hålla fast vid en negativ ståndpunkt, trots att det finns många omständigheter som motbevisar den. 

Exempel…

  • Visserligen sa skidläraren att jag verkade ha bra balans men det sa han säkert bara för att vara snäll…
  • Visserligen klarade jag mig nerför skidbacken en gång utan att ramla, men det var ju bara för att just den backen var så lätt… I andra backar kommer det aldrig att gå…
  • Visserligen klarade jag barnbacken utan att meja ner hjälm-fotingarna eller köra in i "broms-staketet"... men det var bara rena turen… 

  

 
Övergeneralisering

Man drar förhastade och ”yviga” slutsatser om saker/framtiden utifrån en enstaka händelse. Enstaka negativa händelser uppfattas som ett mönster som är typiskt för livet som helhet.

Exempel…

  • Man har testat att åka slalom när man var 14 år och det gick inte så bra (eller rättare sagt riktigt dåligt).  Man tänker då att man aldrig kommer att kunna lära sig. (och bortser ifrån att det kanske inte var så lätt att kunna när man var 14 år och inte fick någon instruktion utan bara halkade ut i backen…)
  • Det gick inte så bra att bromsa första gången jag testade. Inte andra heller. Det kommer aldrig att gå...

 

 

 

Måste- borde- tänkande

Man tänker att man ”måste” eller ”borde” göra vissa saker. Det leder till skuldkänslor när man inte kan leva upp till sina egna regler.

Exempel…

  • Jag måste vara en duktig på allt jag gör- och det direkt- annars är det ingen idé….
  • Jag borde kunna bättre än såhär…
  • Jag får inte ramla…
  • Jag borde kunna åka röd pist nu… Eller svart… Det är ju redan tredje dagen i backen… (Eller tredje veckan eller tredje vintern…)
  • Jag måste kunna göra perfekta svängar i backen. Direkt och alltid…
 

Katastroftänkande

Man fokuserar på negativa händelser som skulle kunna inträffa eller räknar med sämsta möjliga resultat. Man förutsätter att det värsta man kan tänka sig ska hända trots att det egentligen inte finns något som tyder på det.

Exempel…

  • Man  vill inte åka sittlift för man är rädd att ramla av- eller inte komma av när man ska av… eller inte komma på  när man ska på… och att alla ska titta… och tänka herregud vilken idiot… som inte kommer på eller av…. 
  • Man är livrädd att fastna med jackan i ankarliften för vad händer om man inte kommer av, släpas man med och hänger uppochner på nervägen? (Ankarlift var länge min största skräck i backen, dock blir man ganska begränsad på en del ställen om man vägrar åka ankarlift... Det var på ett sånt ställe jag till slut vann över min rädsla... genom att tvinga mig att åka...)
  • Man tänker att skotern kommer att få hämta en och sedan blir man sjukskriven resten av vinter... (ja visst, man KAN ramla och få åka ner med skotern... men risken är LITEN...)
  
 
 
 
Fler typer av  tankefällor finns och många liknar varandra/går in i varandra...

Vad fastnar du i för tankefällor?

Kanske inför skidbacken, kanske inför annat i livet? 

 

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress